2011-10-20, ME-föreningen, me-foreningen.se

 

Botemedel emot Myalgisk Encefalomyelit?

Onkologerna Øystein Fluge och Olav Mella på Universitetet i Bergen i Norge publicerade igår en studie kring behandling av patienter med myalgisk encefalomyelit med läkemedlet rituximab som används vid cancer. 15 patienter fick behandling och 15 patienter fick placebo i en dubbelblindad placebo-kontrollerad studie. De har fått mycket goda resultat från behandlingen. Patienter har under behandlingen i princip blivit friska.

För att vetenskapen skall gå framåt och för att detta skall kunna bli en allmänt spridd behandling, behöver andra forskargrupper reproducera deras resultat. Det vore önskvärt att forskare i Sverige involveras i biomedicinsk forskning kring myalgisk encefalomyelit och att staten går in med finansiering.

Forskningen av Øystein Fluge och Olav Mella

Onkologerna Øystein Fluge [b] och Olav Mella [a] har tidigare gjort en liten studie [1] på tre patienter med myalgisk encefaolmyelit (ME) [c] där de använder rituximab (Mabthera®) som är monoklonala antikroppar emot ytproteinet CD20 som bara förekommer på ytan av B-celler (B celler är celler som tillhör immunförsvaret som producerar antikroppar). Detta gör att immunförsvaret förstör B-cellerna som då minskar i antal. Eftersom B-celler producerar antikroppar, minskar antalet antikroppar med tiden. Man blir dock inte helt utan antikroppsproducerande B-celler, eftersom B-celler i benmärgen inte ännu har ytproteinet CD20 och därför klarar sig från behandlingen med rituximab.

Ursprungligen används rituximab vid behandling emot olika former av cancer såsom t.ex. non-Hodkinlymfon, follikulära lymfom och kronisk lymfaktisk leukemi.

Nu har författarna gjort en utökad studie [3]. Studien har varit dubbelblindad och placebokontrollerad, där 15 patienter fått behandling och 15 patienter fått placebo. Författarna har presenterat sina resultat på en konferens i London [2]. Deras resultat är förvånansvärt bra. Patienterna behandlas med 500 mg/m² rituximab (max 1000 mg) vid två tillfällen med två veckors intervall. B-cellerna är lägre inom 2-3 veckor, men efter 3-7 månader blir patienterna bättre. Kanske beror fördröjningen på att det tar tid för antikropparna att minska i antal. Effekten av behandlingen försvinner hos de flesta patienter efter att antal månader, vilket gör att behandlingen måste upprepas för en långvarig effekt.

Forskarna tror att ME orsakas av B-cellerna. Deras arbetshypotes är att ME är en autoimmun sjukdom och att det finns antikroppar som reagerar på specifika ytprotein på vävnader. Det är väldigt svårt att identifiera dessa antikroppar som reagerar på egen kroppsvävnad, eftersom det finns oerhört många olika kloner av antikroppar och eftersom det finns många olika ytproteiner i kroppen som de kan reagera emot. Infektioner kan trigga och/eller underhålla en autoimmun process.

Författarna började med en öppen fas 2 studie i oktober 2010. 27 patienter fanns med i studien i februari 2011. De kommer i den studien att ge återkommande behandling med rituximab med intervall av 3, 3, 4 och 5 månader, för att hitta optimalt intervall för behandlingen och för att se på effekterna av upprepade behandlingar. Författarna gör även en studie där de studerar 15 patienter med svår ME. Tre av dessa patienter skall få plasmautbyte. Då man byter ut plasma, tar man bort bl.a. antikroppar från blodet.

Bild: Diagram på hematopoes. Hematopoetiska stamceller är multipotenta stamceller som ger upphov till alla typer av blodceller av de myeolida linjerna (monocyter och makrofager, neutrofiler, basofiler, eosinofiler, erytrocyter, megakaryocyter/trombocyter, dendritiska celler) och de lymfoida linjerna (T-celler, B-celler, NK-celler).

Biomedicinsk forskning i Sverige

För att detta skall kunna bli en allmänt spridd behandling, behöver andra forskargrupper reproducera resultatet. Det vore önskvärt att forskare i Sverige involveras i denna forskning och att svenska staten står för finansiering.

De drabbade vill att en valideringsstudie sätts igång NU, inte med fördröjning, eftersom de vill ha tillbaka sina liv NU. Den vetenskapliga processen är långsam i sig själv och kliniska studier tar tid. Att då dessutom lägga till förseningar på grund av brist på finansiering, kommer göra att det hela går alltför långsamt.

Det är stor brist på forskningsmedel för forskning kring ME. ME-föreningen har målsättningen att skapa en forskingsfond för att kunna finansiera seriös, högkvalitativ biomedicinsk forskning, men tyvärr har föreningen ännu inte hittat tillräckligt med personer som har tillräckligt hög funktionsförmåga för att åstadkomma detta, trots att det är en prioriterad målsättning. Nu står vårt hopp till att svenska staten bidrar med finansiering.

Hur skall fler forskare kunna lockas till forskningsområdet ME, ifall inte ens existerande forskare kan få finansiering? Forskningen på Gottfries Clinic i Mölndal i Göteborg har stått stilla i 5-10 år på grund av brist på forskningsmedel. Gottfries Clinic forskar kring ett stafylokock-vaccin som fungerar som en immunomodulator. Hur många forskare skulle stanna kvar i sitt forskningsområde under sådana förhållanden?

Personer som är drabbade av ME vill inget hellre än att "vakna upp" från sitt "icke-liv". De vill bli befriade från sjukdomen som kedjar dem fast i ett tillstånd av mental dimma, störningar på blodcirkulationssystemet, sensorisk överkänslighet, värk, plågsam känsla av obehag, postansträngningsutmattning, låg fysisk förmåga och liten mental förmåga. Det är många som lider med sjukdomen, deras dagar försvinner och deras liv går till spillo. Anhöriga, familj, barn och partner drabbas av att de "förlorar" någon de behöver vid sin sida.

Förklaringar

a. Olav Mella, professor II, Institutt for indremedisin, Seksjon for onkologi, Universitetet i Bergen

b. Øystein Fluge, forsker, Institutt for indremedisin, Seksjon for onkologi, Universitetet i Bergen

c. Myalgisk encefalomyelit (ME) benämns ibland något felaktigt kroniskt trötthetssyndrom (CFS). Definitionen av CFS har skapats av CDC (Centres for disease control and prevention) i USA och utesluter ME. CFS kräver inte flera av karaktäristiska symtom som finns vid ME, och därför är CFS en mer inkluderande diagnos. Melvin Ramsay och Achesson ED har gjort bra beskrivningar av ME. ME kallades från början A-typisk polio eller Icke-förlamande polio.

Referenser

1. Fluge Ø, Mella O. 2009. Clinical impact of B-cell depletion with the anti-CD20 antibody rituximab in chronic fatigue syndrome: a preliminary case series. PubMed

2. International ME/CFS Conference 2011
Läs sammanfattning av konferensen
Beställ DVD:er från konferensen

3. Fluge Ø, Mella O, m.fl. 2011-10-19. Benefit from B-Lymphocyte Depletion Using the Anti-CD20 Antibody Rituximab in Chronic Fatigue Syndrome. A Double-Blind and Placebo-Controlled Study. PLoS ONE